Jag är oftast på gott humör. Många mindre trevliga, större och mindre saker låter jag passara eller hanterar utan att det påverkar mig särskilt. Jag kan tappa humöret, inte på jobbet, utan privat, men är inte långsint.

Men idag känner jag mig SUR.  

Var oense med min chef om hur en viss situation skulle hanteras, böjde mig till slut för att han är min chef, och för att vi var mitt ibland folk och mötet skulle just börja. Nästa stund skulle JAG ta ansvar för detta och då visar det sig att en viktig grupp människor hade förväntat sig precis det jag trott, men då blev det jag som fick en knäpp på näsan som inte begripit bättre vad som förväntades.Förnedrande.De var  missnöjda,  och med all rätt i mina ögon. Och jag kan ju inte gnälla att min chef  övertalat mig, det vara bara att finna sig och bita sig i tungan. 

Fan.    

Ursäkta.  

Kan inte riktigt släppa AD-ärendet heller än.

Suck.

Känner mig inte bara sur, utan besk också, för att inte tala om tvär och förrrrbannad.

Jaja.Det går över som allt annat.Imorgon är det en ny dag.

Bara att fortsätta sätta den ena foten framför den andra 

Grrrrrrr...